En lång vår blev det
Kylan håller i sej, den riktiga vårvärmen vägrar infinna sej. En fördel med detta är ju att allting får en mycket längre blomningstid, vitsipporna har väl snart blommat i två månader och körsbärsträden har också kunnat blomma på i lugn och ro. Nu börjar äppleblommorna slå ut, äppleblommor är väldigt vackra. De har så olika blommor, en del är helt vita, andra är rosa, och vissa är rosavita. Vackra är de allihop, var och en på sitt sätt.
Det händer mycket i naturen så här års, ibland har man tur och får beskåda vissa underverk på nära håll. I ett hörn av vår redskapsbod i plantskolan fick jag en dag se ett fågelbo med ägg. Det var en koltrastmamma som tyckte att detta var en bra plats att sätta bo på. Det tyckte väl inte jag precis, det är ett ganska utsatt ställe, det springer mycket katter här och dessutom måste man gå förbi där varje gång man ska gå in i växthuset. 
Ja, ja tänkte jag , det blir väl inget av de där.. men jag har försökt lämna mamma fågel och hennes ägg ifred så gott jag kunnat. Jag har dock smugit fram och tittat då och då under några veckors tid och undrat liksom, blir det något eller inte? Det har ju varit ganska kallt , men, så idag, så fick jag se de här små nakna rosa, kräken:
Inte så söta än kanske, men de blir väl. Hoppas de får vara ifred för katterna bara.
Persikor från Gränna
Den praktfulla magnolian
Magnolia är en praktfull ståtlig växt, den går utmärkt att odla i våra trakter, kanske med undantag för zoner över 4 och inte heller på platser som är utsatt för hård blåst.
Den som sett en magnolia blomma blir lätt hänförd av dess stora, skål-, eller stjärnformade blommor i vita, rosa eller rödviolett. Upplevelsen är nästan overklig, hur kan naturen ha åstadkommit något så skört och tufft undrar man.
Braheparken i Gränna är värd ett besök så här års, snart blommar alla magnolior där och det är verkligen en vacker syn.
Växtplats: De flesta magnolior fordrar en humusrik, djup, vattenhållande jord. Lerjordar, styva jordar och kalla jordar bör undvikas men man kan annars förbättra jorden med en låghumifierad gödslad torvjord med lågt ph. Magnolian bör planteras i vindskyddat läge. Beskärning bör undvikas.
Det finns ett stort antal olika sorter men för vår del skall vi nämna några lätta och odlingsvärda som passar för vårt klimat.
Magnolia kobus med varianter, Japansk magnolia blir ett litet träd med gräddvita doftande blommor. Trädet tar lite tid på sig innan det blommar på bar kvist tidigt på våren.
Magnolia sieboldii, Buskmagnolia, är sommarblommande. Blir en mindre buske på ca 1-2.5 meter med ett ganska brett växtsätt. Blommorna är skålformade 7-10 cm vita med rött mitt i blomman, doftande Blommar i juni, juli och även in i augusti. Denna är den mest känsliga för kyla, zon 1-2.
Magnolia soulangiana, Praktmagnolia, är en av de vanligaste magnoliorna. Blir 3-4 meter hög och ungefär lika bred. Blommorna är stora upprätta klockformiga, invändigt vita, utvändigt rosa i färgen. Blommar före bladsprickningen april maj.
Magnolia stellata, Stjärmagnolian, är den mest härdiga av våra odlade magnolior. Blir ca 3 meter hög. En rikt förgrenad buske som växer ganska långsamt. Blommorna är stjärnformade ca 7-8 cm i diameter. De täcker hela busken med ett hav av dessa rent vita doftande blommor. Blommar rikligt varje år i april-maj. På dessa sorter finns en mäng olika hybridsorter med olika avvikelser och korsningar.
Lite odlingstips
Så här såg det ut förra sommaren , två sorters sallat och så en låda rädisor. Perfekt att ha på balkongen och bara gå och hämta lite vid behov.
I köksfönstret trängs krukor med basilika, timjan och rosmarin. Goda örter att ha i maten.
Plantorna i "barnkammaren"
Nu ska de små plantorna skötas, vattnas och pysslas om. De behöver lite värme också, och det får de ju på dagarna när solen ligger på men det är ännu ganska kallt på nätterna så här får vi hjälpa till med gasolvärmaren ett tag till.
Vädret är ju verkligen varierande nu, häromdagen var det riktigt skönt ute men idag så snöar det och blåser och är allmänt otrevligt. Nu vill vi ha riktig vår! Jag kastar lite trånande blickar på altanen utanför och tänker på de kommande varma vår- och sommarkvällarna som väntar, eller som vi hoppas väntar rättare sagt. Alla somrar är ju inte varma. Jag minns en midsommarafton när det bara var 8 grader. Vi satt ute och grillade och frös men ute skull vi vara, är det midsommar så är det.
Nu får vi hoppas på en sommar som är lagom, lagom varm och lagom regnig. Tänk om det kunde bli så för en gångs skull!
Ta makten i trädgården, tjejer.
Idag kom tidningen Vi i Villa med posten. På framsidan är det en bild av en kvinna och en man som precis har planterat ett träd. Gissa vem som håller i spaden? Jo, mannen förstås. Kvinnan sitter på knä och pysslar lite med det lilla trädet.
Detta fick mig att fundera på hur det egentligen står till med jämställdheten i trädgården ? Vi kvinnor vill gärna ha lika lön och samma förmåner som männen på alla områden och givetvis ska det vara så , jag tycker verkligen ingenting annat, men när det kommer till det här med att gräva, klippa träd, köra trädgårdsavfall till sortergården osv så är vi ganska tysta, då vi låter gärna mannen göra detta. När det kommer till att få skit under våra välmålade naglar och kanske till och med blir lite svettiga så vill vi inte var med längre eller?? Får vi kanske inte? Sitter mannen där som en propp och säger att, nä, nä det där gör jag bättre, gå in till spisen du. Det kan man ju fundera på... Ska det vara ett jämlikt samhälle så bör det väl vara det på alla plan ? Nej, ut i trädgården och gräv med er, ni som kallar er feminister och jämlikhetskämpar. Trädgårdsarbete är bra motion, det kan inget gym i världen konkurrera med. Man får dessutom frisk luft på köpet , man sover bra om natten och så förenar man ju nytta med nöje och får lite gjort och vem vet, medan vi jobbar därute kanske mannen i huset fixar en god middag och öppnar en flaska gott vin??
Då och nu
I dag så här: Nu börjar det likna nåt!
Växthusjobb
Vart tog våren vägen?
Lite blev gjort i alla fall, några lådor med penseer blev planterade.
Trädgårdsprogram
Pernilla Månsson fångade nog mångas tankar så här års när hon i början av första programmet sa att man ju helst vill sitta i solen och ha det bra men att det ändå kliar i fingarna av att få ta itu med vårbruket i trädgården. Ett sånt här program bidrar till att avdramatisera och sänka prestationsångesten många känner inför sin trädgård, man behöver inte tävla med grannen om vem som har finast trädgård, man behöver inte heller känna att varenda litet ogräs måste bort. Man ska njuta, koppla av och ha det bra i sin trädgård. Skitsamma vad grannen tycker eller vad han har.
Sen att Pernilla har rödmålade fina perfekta naglar stör mig lite, för även om man inte donar och påtar jättemycket i jorden så får man snart skit under naglarna och nagelacket är ett minne blott.
Trädgårdsonsdag är dock ett småtrevligt och roligt program och väl värt att titta på.
Bakslaget
Så kom det då, bakslaget. Vitt på marken och snö i luften när man drog upp persiennerna i morse. Vårlökarna och vitsipporna i trädgården är täckta av snö. Det blåser en snålkall nordanvind.
Det här vet man ju, det är ju så här varje år men ändå blir man lite besviken. Det blir till att ändra planerna för dagen helt enkelt, hade annars tänkt göra i ordning på altanen, plocka fram trädgrådsmöblerna och fixa lite. I det stora växthuset i plantskolan hade jag tänkt att städa färdigt, skura av diverse ytor med vatten och göra klart för de kommande blomstersticklingarna. Det blir nog för kallt att göra sådant tyvärr. Det blir till att hitta på jobb där man får röra sig och hålla sig varm. Dunjacka och långkallingar blir återigen dagens outfit.
Inomhus får man njuta av de vackra nyutslagna forsythiakvistarna som står i vasen. Våren är inomhus idag kan man säga.
Sonen ska iväg och spela fotboll idag, stackars honom. Jag är inte avunsjuk.
Ett ovanligt rart litet vårtecken.
Doften av gödsel
Lukten kommer av att bönderna sprider ut naturlig gödsel över sina gärden. Det är väl bra, att ta tillvara grisskiten , tror jag i alla fall. Ett år var det en bonde som inte hade tid att vänta tills tjälen gick ur jorden. Följden blev att gödseln följde med i vattnet från en bäck som rann ut i Vättern. Vårt dricksvatten i Gränna blev därmed odrickbart i några veckor, det fick en förskräcklig doft och smak av gödsel. Det försvann inte ens om man kokade vattnet.
Tacka vet jag konstgödsel, det är fritt från dofter och slutprodukten blir ju ändå densamma vare sig man använder "naturlig" gödsel eller konstgödsel. Kväveutsläppet är detsamma oavsett vad man använder från början, men det ena behöver ju å andra sidan inte utesluta det andra. Man kan ju använda både och.
17 mars , Har våren tagit timeout idag?
Det känns dock ganska lockande att gå ut trots allt. Våren är alltid trevlig, man har suttit inne så länge i mörkret så man längtar faktiskt ut även om det är grått och mulet. Det kliar ganska rejält i de gröna fingrarna vid det här laget.
Vi brukar ympa fruktträd vid den här årstiden. Dels ympar vi familjeträd men vi gör också träd till kunder på beställning. Det kan vara gamla sorter man vill bevara, kanske är det ett gammalt äppleträd med fina goda äpplen som man tycker om. Trädet kanske börjar bli alltför gammalt och då vill man gärna ha ett nytt exemplar. Sånt fixar Lennart och Ulla-Britt på
Gränna Växter.
Ympning är ett mycket gammalt hantverk som kräver precision och noggrannhet. Det gäller att inte slinta med den vassa kniven.
Något förenklat kan man beskriva ympningsförfarandet så här:
Man tar en kvist på sorten man vill ha, skär ett snitt i en gren på "moderträdet", skär ett motsvarade snitt på ympkvisten. Sammanfogar dessa och binder om med ett gummiband.
Här skall det bli ett familjeträd med tre olika sorters äpple:
Ympvax pålagt.
Och sedan är det bara att vänta. Har ympen "tagit sig" brukar detta synas inom några veckor. Man ser att knopparna på den nya kvisten börjar svälla. Med god skötsel, vatten och näring har man snart ett fint "nytt" träd.
Varför trädklippning?
Tänk därför på detta:
Fruktträd i trädgården ska inte bara ge frukt utan även ha ett stort prydnadsvärde. Man ska därför ta hänsyn till trädets naturliga växtsätt så långt det bara är möjligt. Det gäller att tänka sig för redan när man köper trädet, vill man inte ha ett stort träd så köper man en svagväxande sort. En bra planskola kan ge råd om detta.
Försöker man tukta ett starkväxande träd genom att beskära det hårt går det aldrig vägen, resultatet ser i värsta fall ut som som något som liknar en tvättvinda och det var väl inte riktigt det som var meningen när man planterade det.
